Bzz Bzz
VINTER:
Under vinterhalvåret samlar sig bina i en boll i kupan som kallas för vinterklot. Där roterar arbetsbina runt drottningen för att hålla henne varm. Det kan vara mellan +20-24 C i mitten av klotet. Eftersom mycket av honungen skördats under sommaren och hösten, får bina sockermassa som de hanterar som nektar för att få energi till att hålla sig varma. Man äter av vinterfodret och låter vintern ha sin gång på utsidan.
Vintern brukar allmänt vara den mest påfrestande perioden för ett bisamhälle. Samhället kanske inte är tillräckligt stort för att klara av att hålla värmen, eller så kanske de inte har fått tillräckligt med mat. Men det största problemet för övervintrande bin idag är varroakvalstret som är en parasit. Det sprider virus som försvagar honungsbiet. Som tur är, är Åland ännu en varroa-fri region, vilket gör att vi inte behöver medicinera vår bin mot varroa!
VÅR:
Eftersom dagarna börjar bli längre kommer drottningen börjar lägga mer ägg och samhället använder mer av sina depåer för att mata de unga. Det är ofta kring denna tid som bina kan dö av svält eftersom det inte finns tillräckligt med honung kvar från föregående höst. Om det är bra väder och bina flyger kan man ta sig en kort titt inne i kupan, men man behöver vara försiktig så man inte stör dem för mycket. Det är nu man får passa på att ge bina mera ersättning om maten börjar sina..
Blommor och nektar börjar visa sig ute i naturen. Samhället kommer bli större, så nu är det en bra tid att markera drottningen. Väntar man längre kan det ibland vara svårt att hitta henne. Man ska också vårstäda kupan. Byt ut ramar som inte ser fina ut och ta bort överbliven vax. Nu ökar antalet bin som mest, och förhoppningsvis är det varmare och soligare. Man behöver nu börja inspektera kupan oftare och hålla utkik efter tecken på svärmning.
SOMMAR:
På försommaren börjar det bli trångt i kupan, det kan kläckas 1000-tals bin varje dag. En viss oro börjar märkas bland bina när det är dags för nya drottningbin att kläckas, och den gamla drottningen tar då med sig en del bin och ger sig ut på svärm för att hitta ett nytt bo. Eftersom drottningen är befruktad och äggfylld, är hon för tung för att flyga längre sträckor, och vanligtvis landar därför svärmen i ett träd ganska nära den gamla kupan. Har man tur och lyckas fånga in den svärmande drottningen så följer resten av svärmen med när man flyttar henne. Beroende på hur våren/försommaren sett ut, så kan det nu vara dags att skörda den allra första honungen för året.
HÖST:
Till hösten slänger arbetsbina ut drönarna från kupan. Drottningen kommer dessutom sluta lägga ägg, så antalet bin i kupan minskar kraftigt. Det är nu dags att skörda den sista honungen och se över att kuporna får tillräckligt med foderersättning för att klara sig över vintern.
Varroakvalstret (Varroa destructor), är en parasit som lever på honungsbin. Kvalstret, som lever av binas blodvätska (hemolymfa), angriper både vuxna bin och biyngel. Varroa kan dock bara föröka sig på biyngel. Kvalstrens antal kan fördubblas på ungefär tre veckor under yngelsäsongen. En del kvalster dör under vintern, men i medeltal sker det ungefär en tiodubbling av kvalster från en säsong till den nästa.
Typiska symptom på varroaangrepp är bin med deformerade och outvecklade vingar samt förkrympta bakkroppar. Om inte varroakvalstren bekämpas dukar samhället under inom några få år. Det finns en rad olika metoder och medel för bekämpning. Dessa kan delas upp i två huvudgrupper: konventionella bekämpningsmetoder och registrerade läkemedel i den ena gruppen och miljömässigt skonsamma medel och ekologiska bekämpningsmetoder i den andra gruppen. Varroa är utbrett över hela världen, men det finns ett fåtal öar, som Åland, som ännu är varroafria.